Henrik Engblom
Mysteriet med kvinnlig kranskärlssjukdom - könshormoners betydelse för myokardperfusion och prognos
- Varför drabbas kvinnor av kranskärlssjukdom 10-15 år senare i livet jämfört med män?
- Varför genomgår kvinnor fler onödiga kranskärlsingrepp än män?
Vi har idag inte svar på dessa frågor eftersom vår kunskap om hjärtat och dess kranskärl huvudsakligen bygger på studier genomförda på män under förra århundradet. Detta vill vi förändra på med det föreslagna projektet.
Vår forskargrupp är världsledande vad gäller avbildning och beräkning av hjärtmuskelns genomblödning med magnetkamera. Vi vill därför använda denna teknik för att studera hur kvinnliga könshormoner påverkar hjärtmuskelns blodförsörjning, dels hos unga friska fertila kvinnor, dels hos kvinnor som passerat menopaus och behandlas med hormonterapi på grund av klimakteriebesvär.
Vi vill också studera hur kön och könshormoner påverkar diagnos och prognos hos patienter med kärlkramp samt om kvinnor och män får samma sjukvård vid kranskärlssjukdom.
Genom att öka kunskapen om könsskillnader både i det friska kvinnohjärtat och vid kranskärlssjukdom hoppas vi kunna förbättra både utredning och behandling för såväl kvinnor som män. Ökad kunskap inom området skulle ge bättre förutsättningar för en mer individanpassad sjukvård för patienter med kärlkramp. Vi hoppas därmed kunna bidra till förbättring av både livskvalitet och prognos i denna stora patientgrupp.
Referenser
1. Székely A, Steding-Ehrenborg K, Ryd D, Hedeer F, Valind K, Akil S, Hindorf C, Hedström E, Erlinge D, Arheden H, Engblom H. Quantitative myocardial perfusion should be interpreted in the light of sex and comorbidities in patients with suspected chronic coronary syndrome: A cardiac positron emission tomography study. Clin Physiol Funct Imaging 2024 Jan;44(1):89-99.
Detta arbete belyser effekten av kön på hjärtmuskelns genomblödning i relation till graden av kranskärlsstenos.
2. Gyllenhammar T, Carlsson M, Jögi J, Arheden H, Engblom H. Myocardial perfusion by CMR coronary sinus flow shows sex differences and lowered perfusion at stress in patients with suspected microvascular angina. Clin Physiol Funct Imaging. 2022 May;42(3):208-19.
Detta arbete visar betydande könsskillnader i hjärtmuskelns genomblödning både hos friska kontrollpersoner och hos patienter med kranskärlssjukdom samt hos patienter med misstänkt småkärlsjuka i hjärtmuskeln.
3. Nordlund D, Engblom H, Bonnet J-L, Hansen HS, Atar D, Erlinge D, Ekelund U, Heiberg E, Carlsson M, Arheden H. Gender but not diabetes, hypertension or smoking affects infarct evolution in ST-elevation myocardial infarction patients – data from the CHILL-MI, MITOCARE and SOCCER trials. BMC Cardiovasc Dis 2019;19:161.
Denna studie visar att infarktutveckling påverkas mer av kön än av rökning, diabetes och hypertoni.
4. Akil S, Heden B, Pahlm O, Carlsson M, Arheden H, Engblom H. Gender aspects on exercise-induced ECG changes in relation to scintigraphic evidence of myocardial ischaemia. Clin Physiol Funct Imaging 2018;38:798-807.
Denna artikel belyser befintliga könsskillnader i diagnostiken av kranskärlssjukdom. Resultaten utgör grunden för vidare utforskning av de patofysiologiska mekanismer som ligger bakom könsskillnader vid kärlskramp.
5. Engblom H, Xue H, Akil S, Carlsson M, Hindorf C, Oddstig J, Hedeer F, Hansen MS, Aletras AH, Kellman P, Arheden H. Fully quantitative cardiovascular magnetic resonance myocardial perfusion ready for clinical use: a comparison between cardiovascular magnetic resonance imaging and positron emission tomography. J Cardiovasc Magn Reson 2017;19:78.
Detta arbete presenterar den första valideringen av kvantitativa mätningar av hjärtmuskelns genomblödning med magnetkamera. Denna artikel utsågs till ”Årets artikel 2017” i the Journal of Cardiovascular Magnetic Resonance.